En modell kan aldrig till fullo fånga verkligheten. Modellens roll är att visa på sambanden mellan företeelser inom en avgränsad bit av verkligheten för att göra den mer begriplig och lättare att strukturera. En visualisering.

Stressekvationen är sprungen ur mitt eget behov av att förstå hur stress uppstår i organisationer. Som förändringsledare och coach hamnar jag ofta i organisationer, avdelningar eller team som är stressade. Det viktigaste jag kan göra är att hjälpa dem inse vilka problem som behöver lösas.

I den diskussionen är Stressekvationen ett bra verktyg.

Men först en friskrivning: jag som skriver - Marcus Lagré - är inte forskare inom stress eller beteendevetenskap. Inte heller HR-specialist. Jag har en examen inom systemvetenskap och har jobbat många år med systemutveckling - som programmerare, men också i olika ledarpositioner. Stressekvationen bygger på mina erfarenheter, observationer och sådant jag fått mig till livs genom böcker, föreläsningar och samtal. Det föreligger alltså ingen systematisk forskning eller studie av ämnet från min sida. Stressekvationen är enkelt uttryckt resultatet av ett mentalt långkok på ämnet.

Du kommer säkert känna igen en hel del tankar från andra ställen. Mitt främsta bidrag med Stressekvationen är en ny paketering och ett enkelt sätt att ta sig an ett svårknäckt och svåröverskådligt problem.

Så. Nog med friskrivningar!

Mina tankar går ganska mycket i linje med krav, kontroll, stöd-modellen som Robert Karasek och Töres Theorell lade fram under det tidiga 90-talet. Men vad jag vill åstadkomma med Stressekvationen är att, på ett lättbegripligt sätt, förklara och isolera var stress uppstår på en systemnivå. Stress är ett för stort arbetsmiljöproblem för att vi ska kunna lösa det på individnivå.

Det är också viktigt att skaffa sig en förståelse för hur de olika aspekterna av stress hänger ihop och påverkar varandra.

Tack för visat intresse!
Marcus Lagré
Oktober 2022