Vad du gör med din produkt, det skiter jag ärligt talat i, det är ditt beslut och ansvar. Men att ha sönder människor är inte okej. Punkt.

Ibland kan jag låta väldigt hård när jag pratar om chefer och ledare. Det är egentligen inte min mening. Det är inte lätt att vara chef. Jag har själv valt att gå en annan väg, just för att så många aspekter av cheferiet - bland annat de själsdödande administrativa uppgifterna - skulle äta upp min arbetsglädje.

Men det som chefer och ledare ibland tycks glömma, är att det inte heller är lätt att vara en ansvarstagande och initiativrik anställd om de externa förutsättningarna inte finns. Där tycker jag ofta att chefer och ledare brister i förståelse och kunskap. Flera är faktiskt rakt av inkompetenta när det gäller både teoretiska kunskaper och praktisk förståelse för organisation och kultur.

De flesta chefer och ledare har fått sina jobb för att de visat sig vara ansvarstagande och handlingskraftiga i pressade situationer. De kan taktik. De är duktiga taktiker.

Kultur är något som många bolag börjat prata mer om de senaste åren, så det börjar byggas en förståelse kring trygghet och vad det gör för företags möjligheter att till exempel behålla personal. Vi är långt ifrån i mål ännu, men det här är något som det alltid lönar sig att jobba med och det börjar vinna gehör.

Strategi däremot. Produktstrategier. Teknik- och infrastruktur-strategier. Organisationsstrategier. Det lämnas alltför ofta vind för våg, eller halvfärdigt, därför en taktisk situation dök upp. Och taktik är vi duktiga på, så den branden den släcker vi direkt och så rinner strategiarbetet ut i sanden. För strategin är alltid svår, ja rent av jobbig att hålla i när ett taktiskt pressat läge uppstår.

I den situationen, när man känner sig tvungen att ta ut ännu en komplexitetskredit, måste nästan någon våga sträcka upp handen och säga: “Men hallå! Hur påverkar detta här vår kognitiva belastning över tid då?”

Hur ofta blir inte den personen överkörd av säljargument om det finns snabba, enkla pengar att tjäna?

Har du hög komplexitet i ditt bolag, kan du inte förvänta dig att kunna sätta hög press också, för då kommer du förmodligen att ha sönder din produkt. Och ännu värre, du kanske har sönder din personal.

Vad du gör med din produkt, det skiter jag ärligt talat i, det är ditt beslut och ansvar. Men att ha sönder människor är inte okej. Punkt.

Jag tror Stressekvationen är generellt applicerbar, men jag tror också att vi inom IT och systemutveckling har en komplexitetsnivå som få andra branscher och yrken har. En kognitiv belastning som väldigt lätt, blir väldigt hög. Vilket slår direkt mot effektiviteten och stressnivån.

Stressekvationen är det vi som vill kalla oss ledare måste hålla koll på. Annars är vi inga ledare.

Det är förvisso allas jobb i ett bolag att hålla ekvationen i balans, men det är vårt ansvar att förutsättningarna skapas, att förutsättningarna finns och att förutsättningarna bibehålls.