Let's talk about stress!

Ett tillstånd av mental eller känslomässig påfrestning som ett resultat av ogynnsamma eller krävande omständigheter.

Stress är en av de största källorna till ohälsa och sjukskrivning hos akademiker i det svenska arbetslivet idag och har så varit en längre tid. Men även - tror jag, utan att egentligen ha några siffror på det - en starkt bidragande orsak till att man väljer att byta jobb.

Det märkliga med stress som arbetsmiljöproblem är att vi allt som oftast klandrar - för att inte säga skuldbelägger - individen som drabbas av stressen.

1985 skrev Dean B. Baker i The Study of Stress At Work: [M]ost stress research has focused on individual perceptions and susceptibility, and most interventions have been directed toward individual coping strategies.

This emphasis on the individual is quite different from that of most other areas of occupational health.

Bakers studie utkom för snart 40 år sedan och som arbetsmiljöproblem har stress bara ökat sedan dess. Ändå tycks vi fortfarande oförmögna att förstå hur stress ser ut på systemnivå, i organisationer.

Det vi istället försäker, är att lösa ett systemproblem genom att behandla symptomen på individnivå. Vi ifrågasätter inte systemet, vi ifrågasätter individens förmågor att hantera en för denne ohållbar situation. Eller: [A]n individual's perception of the balance between environmental demands and response capabilities, som Baker uttrycker det i The Study of Stress At Work.

Graf från SACO

Många tycks betrakta hög stressnivå i organisationen som en naturkraft man inte kan påverka eller ha inflytande över. Även ledare med höga befattningar verkar anse sig maktlösa.

Jag har till exempel sett arbetsplatser försöka lösa problemet med utbrända chefer genom att införa personlighetstester och sedan bara anställa nya chefer som får väldigt höga poäng på egenskapen stresstålighet. Någon djuplodande rotorsaksanalys verkade "onödig". Om stress är problemet, anställ folk som inte har problem med stress. Problem löst.

Förvisso handlar stressnivån hos individer i viss mån om just deras personliga förmåga eller oförmåga att hantera stress. En subjektiv upplevelse. Men det är på intet vis omöjligt att hitta och behandla systemfel som orsakar eller förstärker stressproblem i organisationen.

Stressekvationen är en tankemodell, visualiserad som en matematisk funktion, för att vi enkelt ska kunna gruppera och adressera var och hur stress uppstår i vår organisation eller vårt team.

Att definiera vad stress är

Nästan alla definitioner av stress, som inte handlar om materiallära, utgår från individen. Som sagt, stress är trots allt en subjektiv upplevelse, men jag tycker vi ofta har en alltför snäv uppfattning om vad stress är och hur den uppstår.

Oxford English Dictionary har en väldigt bra definition av stress (översatt från engelska): Ett tillstånd av mental eller känslomässig påfrestning som ett resultat av ogynnsamma eller krävande omständigheter.

Mental eller känslomässig påfrestning. Jag tror vi är mer benägna att lyssna på den känslomässiga påfrestningen. När något träffar oss rakt i känslolivet har vi inget val. Hela vårt väsen tvingar oss att lyssna. Vi kommer helt enkelt inte undan.

Den mentala påfrestningen är däremot svårare att fånga och lyssna på. Som intellektuella akademiker är vi vana vid att kunna tänka oss ur problemen eller pressa oss genom hindren. Vi utgår från att bristen ligger hos oss, förmodligen någonting vi inte fattat ännu, och om vi bara anstränger oss lite till kommer vi att fixa det.

Krävande omständigheter har vi ganska lätt för att identifiera. Vi förstår och känner ganska snabbt när vi befinner oss i en krävande situation. Det är svårare att snabbt få grepp om och förstå de ogynnsamma omständigheterna.

De ogynnsamma förhållandena kan vara svårgreppbara, eftersom de uppstår som en cocktaileffekt av flera mindre ineffektiviteter eller irritationer, som sammantaget blir till en enorm energi- eller tidstjuv. De kan byggas upp sakta över tid. Gör vår vardag gradvis svårare att hantera, och allt mer komplicerad. Där sitter vi, som den proverbiala grodan i grytan, utan att upptäcka hur mycket mer belastade vi blivit jämfört med för sex månader sedan.

Vi har kanske fått ännu en liten roll att axla. Ännu ett par möten att springa på. Vi kanske blir avbrutna hela tiden, får aldrig avsluta det vi påbörjat. Tvingas använda det där nya verktyget som inte underlättar vårt arbete, utan skapar frustration och väntetider. Program som kräver tio klick för att utföra de enklaste datainmatningar.

Ogynnsamt och krävande.

Quiet quitting har blivit något av ett modeord, om ett fenomen som förmodligen alltid funnits, och det summerar problematiken ganska väl. En inställning eller insikt om att omständigheterna på arbetsplatsen är för ogynnsamma för att kunna göra ett bra jobb, så man kan lika gärna bara ge det minsta möjliga ansträngning.

Det är dags att bryta den trenden. Att bli mer medveten om var våra ogynnsamheter uppstår på en systemnivå eller vilken onödig press vi dras med. Men hur tar man sig an något så svårgreppbart?

Med hjälp av Stressekvationen, så klart!

Lästips

The Study of Stress At Work - Dean B. Baker

Stress in Organizations - Sabine Sonnentag & Michael Frese

Cause and Management of Stress At Work - S Michie